Våran "tuffing" till hund blev idag kastrerad.När vi först kom till vetrinärer var der inga problem, han var glad och följde glatt med kvinnan som skulla kapa hans manlighet...
Men, när vi sen skulle komma och hämta honom var han inte på lika lätt humör...Visst han vifta lite på svansen men (det var nog för dåsigheten inte riktigt hade släppt) efter en liten stund så tittade han bara ner i backen och ville inte veta av oss. Han ville inte upp i bilden för att åka hem - nej han ville lära oss att man inte bara rätt och slätt utsätter honom för dessa hemskheter.
Nu ligger han hemma och försöker med all sin viljekraft att inte somna, ty tratten är inte en vän som Kenzo tänker komma överens med för en sekund. Den ser till att han går in i väggen, bordsbenen, soffan och slår i golvet. Han förstår inte riktigt hur han ska kunna äta eller dricka med den...stackarn. Och ja visst - vi tycker det ser roligt ut och tycker att våran lilla bebis är hur gullig som helst men nej, vi får försöka at inte skratta...Han blir så ledsen och skamsen.
Inte nog med att han ska behöva stå ut med tratten och ett sår som kliar - han ska banta också. Våran hund är överviktig (det visar iaf på att han har ett bra hem där han får mat) och nu blir det diet. Inga mer bullar, kanske någon någon lördag men annars inte - ack hur ska han klara detta då han Älskar bullar och mat i övrigt...(?) Och sen så ska han också få specialfoder som ska hjälpa honom ännu mer att tappa lite kilon. Sen återstår det bara en massa promenader...Hoppas nu bara att han är lugnt och inte drar som han tidigare gjort så man tycker det är behagligt att gå ut och kanske till och med springa...(?)
(NIKON D40X f5 1/10sek ISO-400
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar